SVD - first 20 front page headlines with article text
SAS storsatsar – köper plan för 100 miljarder
https://www.svd.se/a/wA9Gmd/senaste-nytt?pinnedEntry=74625
Article title: Alltid senaste nytt – följ SvD direkt
Följ SvD:s liverapport med de senaste nyheterna – öppen för alla läsare.
SAS gör en megasatsning och köper in 40 långdistansflygplan till ett värde av över 100 miljarder kronor, rapporterar Sydsvenskan.
Investeringen, som beskrivs som den största i bolagets historia, kan leda till runt 4000 nya jobb i södra Sverige till 2030.
– Det är den största ordern SAS någonsin har gjort, säger vd Anko van der Werff till tidningen.
Man planerar att expandera med Köpenhamns flygplats.
Satsningen beräknas dessutom leda till över 20 000 nya jobb i Danmark, Öresundsregionen och Skandinavien, meddelade SAS på tisdagens pressträff.
En man är misstänkt för mord anhållen i sin frånvaro efter att en kvinna hittats död i en lägenhet i Malmö under måndagen. Polisen misstänker mord.
– Vi kunde snabbt konstatera det efter våra utredningsåtgärder. En man är efterlyst och anhållen i sin frånvaro, men är inte frihetsberövad, säger polisens presstalesperson Nils Norling.
Polisen fortsätter nu göra efterforskningar.
– Jag kan inte gå in på fler detaljer, säger Nils Norling.
Kvinnan hittades i området Värnhem på måndagsförmiddagen, efter larm från allmänheten.
Regeringen föreslår ett stöd på flera miljoner till SVT och Sveriges Radio för att täcka de ökade kostnaderna för marknätet, efter att TV4 dragit sig ur, rapporterar TV4 .
Det var den 12 januari som TV4 lämnade marknätet, vilket har lett till hundratals miljoner extra i kostnader för SVT och SR.
– Det är ett förslag som gäller en extramedelstilldelning till public service, säger kulturminister Parisa Liljestrand, till TV4.
Hur mycket det blir beror på hur mycket public service förlorar, en fråga som måste utredas enligt Liljestrand.
TV4 skriver att regeringen har fyra alternativ: 25, 50, 75 eller 100 procent av kostnadsökningen.
Petzl Nordic AB återkallar isyxor. Konsumentverket varnar för att fortsatt användning av dem kan leda till dödsfall, skriver Konsumentverket i ett pressmeddelande.
Handtagen på isyxorna, som används vid bergsklättring, kan gå av vid användning, vilket kan leda till fallskador och i värsta fall döden.
Återkallelsen gäller partier från två olika produkter.
"Konsumenter uppmanas att omedelbart sluta använda isyxorna och kontakta tillverkaren", skriver Konsumentverket.
En 17-årig flicka har anmält att hon våldtagits på den pågående musikfestivalen Roskilde.
Våldtäkten skedde i ett tält på festivalområdet på måndagskvällen, enligt Midt- och Vestsjællands Politi.
”Klockan 22.24 anmälde en 17-årig kvinna från Nordsjälland att hon blivit våldtagen i ett tält av en man på cirka 25 år. En annan man befann sig i tältet samtidigt”, skriver polisen.
Efter anmälan fördes kvinnan till undersökning.
Regeringen presenterar idag den andra delen i sin stora straffreform. Där går man bland annat vidare med förslaget om att avskaffa mängdrabatten när någon döms för flera brott.
– Det här är ett system som vi länge bildat opinion för. Det är inte rimligt att vissa brott i praktiken blir gratis om man begår många brott, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Med den nya modellen ska en person som begår tre brott med ett straffvärde på tre år för vart och ett av brotten få nio års fängelse.
– Samtidigt ska domstolen kunna göra en bedömning så att en person som begår flera mindre stölder inte döms till ett längre straff än en person som begår en grov våldtäkt, säger Strömmer.
I propositionen ingår också att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn utmönstras, samt att ett system med villkorligt fängelse ska införas.
SvD har tidigare rapporterat om reformen, och kritiken mot den, här .
En fritidshusägare på Klåverön i Kungälvs kommun larmade polisen tidigt på tisdagsmorgonen efter att ha hört oväsen och sedan upptäckt en främmande man i sitt kök.
Inkräktaren flydde bostaden och försökte därefter lämna ön på en paddelbräda.
Polisen lyckades dock övertala mannen att återvända till land och omhändertog honom enligt LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer. En anmälan om stöld genom inbrott har upprättats.
Nederländerna är utslaget ur fotbolls-VM efter förlust på straffar mot Marocko i sextondelsfinalen.
Ställningen var 1–1 efter full tid, efter mål av Nederländernas Cody Gakpo och Marockos Issa Diop.
Den marockanske anfallaren Ismael Saibari, som hittills i mästerskapet stått för tre mål, satte den avgörande straffen. För Marocko väntar nu Kanada i åttondelen.
Tidigare under natten tog VM slut också för Tyskland. Även den matchen, mot Paraguay, avgjordes med straffläggning. Paraguay kommer att få möta vinnaren i Sveriges sextondel mot Frankrike.
USA-sändebudet Steve Witkoff är på väg till Doha i Qatar, uppger två källor för CNN .
Witkoff reser tillsammans med president Donald Trumps svärson Jared Kushner till den qatariska huvudstaden.
Trump sade under måndagen att USA och Iran ska mötas i Qatar på tisdagen.
Iran har i sin tur uppgett att inga möten med USA är planerade kommande dagar.
Knappt 50 ukrainska drönare med riktning mot den ryska huvudstaden Moskva har skjutits ned under natten mot tisdagen, uppger stadens borgmästare Sergej Sobjanin.
”Räddningstjänsten arbetar vid platsen där vrakdelarna har landat”, skriver Sobjanin på Telegram.
Rapporterna kommer sedan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i förra veckan tillkännagav en 40 dagar lång offensiv som ska pressa Ryssland till ett krigsslut. Bara under natten mot fredagen anföll Ukraina landet med sammanlagt 660 drönare.
Under de senaste timmarna har även Ukraina utsatts för attacker. I Zaporizjzja har flyglarmen ljudit upprepade gånger under natten efter hot om attacker.
En explosion har inträffat i ett bostadshus i Monaco i närheten av den franska gränsen, rapporterar Le Figaro .
Flera personer uppges ha skadats i samband med explosionen.
Med hjälp av övervakningskameror har en person har observerats placera en ryggsäck utanför huset i fråga – kort innan explosionen inträffade.
Regeringschefen i Monaco, Christophe Mirmand, säger att "det troligtvis rör sig om en terrorattack". Det skriver Le Figaro.
Chefredaktör, VD och ansvarig utgivare: Lisa Irenius
Redaktionschefer och stf ansvariga utgivare: Erik Hedtjärn och Viktor Ander
Chef med ansvar för SvD Näringsliv, politik och utrikes: Claes Lönegård
Postadress redaktion: Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm
SL: Vi kanske inte hittar felet på röda linjen — Har ingen tidsplan • ”Måste vara transparenta med det.”
https://www.svd.se/a/5pRMxW/haveriet-pa-roda-linjen-kanske-aldrig-far-sin-forklaring-sager-sl
Article title: SL: Vi kanske inte hittar felet på röda linjen
Orsaken till haveriet på tunnelbanans röda linje är fortfarande okänd och nu flaggar SL för att man aldrig kommer att hitta den. ”Det är inte säkert att den bakomliggande orsaken kan fastställas”, säger presschefen Andreas Strömberg.
Det var i slutet av maj som en växel på bron mellan Slussen och Gamla stan slogs ut och orsakade kraftiga störningar på tunnelbanans röda linje. Kraftigt reducerad hastighet på bron ledde till förseningar samtidigt som trängseln ökade på grund av ett stort antal inställda tåg.
Sedan 18 juni löper trafiken normalt men trots fyra veckors ”omfattande felsökning” är orsaken till haveriet ännu okänd.
Storbilds-tv i kyrkan: ”Jesus gillar fotboll” — ”Kör ut månglarna ur templet” • Professor: Kritiken är historielös.
https://www.svd.se/a/OkWJwE/vm-sandning-i-kyrkan-jesus-gillar-fotboll
Article title: Storbilds-tv i kyrkan: ”Jesus gillar fotboll”
Är en bön till Gud det enda som kan rädda kvar Sverige i VM? Årets svenska landslag har rekordmånga öppet religiösa spelare – men frågan om ifall kyrkorummet ska vara öppet för fotboll skapar kontrovers.
Hundratals fotbollsfans klädda i blågult som vrålar ut sin glädje klockan 04.00 på natten – under Kristus på korset. Några kyrkor runt om i landet har under VM visat Sveriges matcher på storbild i kyrkorummet, bland annat i Falun och Harplinge .
Men även om fotbollen är helig för somliga, så är också kyrkorummet det för andra. Peder Jarnvall, kyrkoherde i halländska Harplinge, bekräftar att de fått en del ”trista” reaktioner:
Så klarar du att bli krossad ikväll — Måns Wadensjö : Fem tips på hur du hanterar besvikelsen efter slutsignal.
https://www.svd.se/a/5pRzeW/guide-sa-klarar-du-svensk-forlust-mot-frankrike-under-vm
Article title: Måns Wadensjö: Så klarar du att bli krossad ikväll
Här är fem tips på hur du hanterar en förlust mot Frankrike – från någon som studerat misslyckandets konst.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Mycket talar för att de som hoppas på Sverige i fotbolls-VM kommer att bli det ikväll.
Hyrde ut lägenheten på Airbnb – får fängelse — Tjänade över 700 000 på upplägget • HD tar inte upp fallet.
https://www.svd.se/a/6qlo1o/hyrde-ut-lagenhet-via-airbnb-i-masthugget-goteborg-far-fangelse
Article title: Hyrde ut lägenheten på Airbnb – får fängelse
En 47-årig man i Göteborg blir först i Sverige att dömas till fängelse för olaglig uthyrning via Airbnb. ”Jag är uppenbarligen en försökskanin”, säger mannen som tjänat över 700 000 kronor på upplägget.
När Högsta domstolen nekade prövningstillstånd tog en lång rättsprocess slut.
Den hade då pågått sedan polisen genomförde husrannsakan mot mannen 2022, ett år efter att hyresvärden polisanmält honom.
Högskoleprovet: Kan du 2010-talets svåraste ord? — Unikt bildningstest – kan du uttrycket 88 procent svarade fel på 2012?
https://www.svd.se/a/RjoOkx/hogskoleprov-kan-du-hela-2010-talets-14-svaraste-ord
Article title: Högskoleprovet: Kan du 2010-talets svåraste ord?
Här är frågorna flest deltagare svarat fel på i högskoleprovets orddel 2010–2019, enligt Umeå universitet, som tar fram proven. Hur många rätt får du?
Frågorna är ställda i fallande ordning med lägst procent rätt svar längst ner.
25 procent av deltagarna svarade rätt 2016.
Chefredaktör, VD och ansvarig utgivare: Lisa Irenius
Redaktionschefer och stf ansvariga utgivare: Erik Hedtjärn och Viktor Ander
Chef med ansvar för SvD Näringsliv, politik och utrikes: Claes Lönegård
Postadress redaktion: Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm
Ska vi inte sluta låtsas att vi inte talar samma språk? — Sara Lövestam : Ugermanskan gör nederländskan begriplig.
https://www.svd.se/a/vrnPwp/urgermanskan-gor-nederlandskan-begriplig
Article title: Sara Lövestam: Ska vi inte sluta låtsas att vi inte talar samma språk?
På resande fot genom det germanska språkområdet inser jag att de främmande tungomålen jag hör i själva verket inte är så främmande. Vi talar ju i princip samma språk!
Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”When does your train leave?” frågar min vän i Nijmegen, Nederländerna. Jag provar att svara på svenska: ”Kvart över tre.” Hon nickar och upprepar på nederländska: ”kwart over drie”.
Jag reser denna sommar genom en del av det germanska språkområdet. Besöker England, Tyskland och Nederländerna, och jag kan inte komma ifrån att vi i princip pratar samma språk.
Svenska redaren: Ingen besättning kvar i Hormuz
https://www.svd.se/a/K8WmoG/svenska-redaren-ingen-besattning-kvar-i-hormuz
Göteborgsbaserade Stena Bulk har inte längre några sjömän kvar ombord på rederiets enda fartyg som fortfarande befinner sig i det krigshärjade Hormuzsundet.
– Vi har fortfarande exponering inne i sundet, men vad vi har gjort är att hyra ut vårt fartyg utan att ha våra egna besättningar ombord, säger Stena Bulks vd Erik Hånell.
Han konstaterar att det fortfarande finns många sjömän för andra rederier som sitter kvar i Hormuzsundet och berättar att det finns goda möjligheter att få ut besättningar ur det drabbade området.
– Det finns säkra hamnar i området som det inte är några problem att gå till. Det finns rutiner på plats för oss för att kunna hantera den här situationen och byta besättning och vi kunde göra det rätt så fort efter att kriget startade.
På tisdagen höll den norska redarföreningen en presskonferens där de redogjorde för att samtliga fartyg med koppling till Norge som velat lämna Hormuzsundet nu kunnat göra det. Och dessutom är det åter möjligt för de norska fartygen att genom Norske krigsforsikring for skib (DNK) teckna försäkringar vid inpassering till sundet.
Erik Hånell säger att frågan om att åter gå in med fartyg i Hormuzsundet är något som i dag inte är aktuellt för Stena Bulk.
– Än så länge har vi inte behövt överväga det utan det handlar om vilka affärer som presenteras för oss. Vi tittar på detta dag för dag och till och med timme för timme och så tar vi beslut efter hand.
Han säger att riktningen just nu är positiv, men att erfarenheterna från de senaste månaderna visat att det kan ändras snabbt.
– Nu håller vi tummarna att det här fortsätter i rätt riktning så att sjöfarten kommer igång på ett motsvarande sätt som vi hade innan kriget startade, säger Erik Hånell.
Innan Irankriget bröt ut den 28 februari hade Stena Bulk i normalläget upp till tolv till tretton av sina 60 tankfartyg inne i Persiska viken.
Förutom råolja fraktar Stena Bulks fartyg bensin, flygbränsle, diesel och kemikalier.
”Uppdraget var inte flummigt”
https://www.svd.se/a/zO616v/rasmus-carlsson-folkhalsomyndighetens-kartlaggning-av-existentiell-halsa-var-inte-flummig
Evidensbaserat folkhälsoarbete – det som Magnus Gisslén efterlyser – börjar med att gå igenom evidensen. Det var just det som Folkhälsomyndigheten gjorde, skriver Rasmus Carlsson i en slutreplik.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Jag uppskattar Magnus Gissléns nyanserade replik på min kritik mot avfärdandet av existentiell hälsa; den är välkommen och lyfter debatten. Den visar också att vi är överens om mer än rubrikerna antytt: att existentiella frågor betyder mycket för hur människor mår, att begreppet ännu är omoget och att dess utveckling hör hemma i oberoende forskning. Att kritiken gäller uppdraget till Folkhälsomyndigheten och inte de existentiella frågorna i sig är ett viktigt klargörande.
Men inte heller uppdraget förtjänar epitetet flummigt eller ovetenskapligt. Evidensbaserat folkhälsoarbete – det Gisslén efterlyser – börjar med att gå igenom evidensen. Det var just det myndigheten gjorde: en grundlig genomgång av aktuell forskning om existentiell hälsa. Man kan inte kräva ett evidensbaserat angreppssätt och samtidigt såga det steg som går igenom evidensläget.
Gisslén kallar uppdraget perifert med oklar nytta. Men huruvida det är perifert är just vad en kartläggning ska bidra till att avgöra. Att stämpla det som perifert i förväg är att döma frågan innan den utretts – samma förhastande jag invände mot från början.
Då återstår den verkliga oenigheten, och den är värd att framhävas. Gisslén vill att Folkhälsomyndigheten håller sig till smittskydd och ser existentiell hälsa som ett sidospår. Men ett bärande perspektiv i folkhälsovetenskapen är hälsans sociala bestämningsfaktorer – hur hälsa fördelas ojämlikt utifrån människors livsvillkor. Och förmågan att härbärgera och hantera existentiella frågor – mening, hopp, tillhörighet, döden, motgång – är i hög grad socialt bestämd. De med minst marginaler bär de tyngsta existentiella bördorna och har de sämsta förutsättningarna att hantera dem. Resurser är förvisso ändliga, det har Gisslén rätt i. Men om denna påfrestning påverkar hälsan, vilket allt mer forskning visar, är det just dess sociala snedfördelning som gör den till en folkhälsofråga, inte ett perifert sidospår.
Gisslén frågar vad slutredovisningen tillför utöver beskedet att kunskapen inte räcker. Det är en hel del. Uppdraget var inte bara att definiera, utan att kartlägga och föreslå ”hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa” – det uttalade målet för svensk folkhälsopolitik , vars åtta målområden i praktiken genomsyras av sociala bestämningsfaktorer. Rapporten gav en relativt samlad förståelse av existentiella perspektiv på hälsa och konkreta förslag på fortsatt arbete – däribland forskning i samverkan med forskarsamhället om hur existentiella faktorer påverkar hälsan. Att kunskapsläget ännu spretar, och att rapporten visar hur det kan byggas vidare, är inget misslyckande, utan kännetecknande för en förstudie.
Att en expertmyndighet preliminärt kartlägger om en framväxande, socialt betingad hälsofaktor hör hemma i fältet är i sig en rimlig uppgift – så prövar man ansvarsfullt sina gränser. Och det står inte i motsättning till den oberoende forskning Gisslén efterlyser. En kartläggning konkurrerar inte med universitetsforskningen – den pekar ut vad som är värt att forskas på. Att processen kring uppdraget väckte befogade frågor har jag själv framhållit, men det är en annan fråga än om kartläggningen i sig var motiverad. Det var den.
Gisslén inledde med att mening och sammanhang betyder mycket för hur människor mår. Detta är just några av tillvarons existentiella dimensioner. Han vidgår alltså, helt riktigt, att de påverkar hälsan. Att de dessutom är ojämnt socialt fördelade är min slutsats – ett exempel på vad som kan beforskas i linje med Folkhälsomyndighetens rapportförslag.
Debatten har nu mognat: från ”flum eller ej” till den verkliga frågan – om socialt determinerade existentiella bördor hör hemma i folkhälsovetenskapen. Den är värd att tas på allvar, och jag är glad att Gisslén bidragit till att flytta debatten dit.
Rasmus Carlsson folkhälsovetare, Msc, Stockholms universitet
Vill du debattera? Klicka här för mer info.
Chefredaktör, VD och ansvarig utgivare: Lisa Irenius
Redaktionschefer och stf ansvariga utgivare: Erik Hedtjärn och Viktor Ander
Chef med ansvar för SvD Näringsliv, politik och utrikes: Claes Lönegård
Postadress redaktion: Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm
SD:s pedofilkarta finns redan
https://www.svd.se/a/3pRoVv/sd-s-pedofilkarta-finns-redan-skyddar-inte-barnen
Article title: Ida Ölmedal: SD:s pedofilkarta finns redan
Om du verkligen vill skydda barn mot sexualförbrytare behöver du förstå något svårsmält.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
E n julidag 1994 följde den sjuåriga Megan Kanka med sin granne in i hans sovrum. Hon trodde att hon skulle få träffa hans nya hundvalp. Istället förgrep han sig på henne och ströp henne till döds.
Mordet i New Jersey väckte bestörtning i hela USA. Många frågade sig varför inte Megans föräldrar hade blivit varnade. Det visade sig nämligen att grannen, som nu dömdes till dödsstraff, redan hade åkt dit två gånger tidigare för övergrepp mot barn.
Två talade kanske för sista gången
https://www.svd.se/a/8pRWer/almedalen-ovantade-monster-i-partiledartalen
Article title: Henrik Torehammar: Kristerssons sista Almedalstal?
Valrörelsen lämnar Almedalen med ett stort frågetecken. Vad ska valspurten egentligen handla om? Efter alla partiledartal går det att se oväntade mönster.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
E fter Almedalsveckan är det fortfarande en öppen fråga vad valrörelsen kommer att handla om.
Varken Tidös resultat eller löften verkar fästa hos väljarna, där oppositionen fortsätter att leda stort. Socialdemokraterna verkar mest nervösa av favoritoddsen och skulle nog helst vilja lägga munkavle på alla företrädare fram till valdagen.
Ingen tror på Ulf – inte ens hans egna
https://www.svd.se/a/vrn86L/moderat-efter-moderat-vill-att-kristersson-byts-ut-innan-valet
Article title: Torbjörn Nilsson: Ingen tror på Ulf – inte ens hans egna
Ulf Kristersson sägs vara uträknad. Är det nu stjärnorna står rätt för Gunnar Strömmer?
Gunnar Strömmer sitter nere i hamnen. Han har Visbys segelbåtar framför sig. Solen glittrar i havet. Men Gunnar stirrar ner i bordet.
Så skavmaxxar man på riktigt
https://www.svd.se/a/V6j543/hugo-rehnberg-sa-skavmaxar-man-pa-riktigt
Article title: Hugo Rehnberg: Så skavmaxxar man på riktigt
Även om själva uttrycket skavmaxxing ger mig klåda tror jag också innerst inne på idén att vardagliga obekvämligheter bör genomlidas. Därför har jag gjort en skavmaxxing-lista inför semestern.
Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
E n av årets märkligaste trender kallas skavmaxxing.
Det började med att en amerikansk krönikör förklarade att vår moderna, friktionsfria tillvaro sakta men säkert håller på att urholka våra själar. För att bli mindre olyckliga måste vi skapa små vardagliga hinder att ta oss över.