SVD - first 40 front page headlines with article text

Del 1 av 15

Ebba Busch ratas som minister – i S-regering — Ny mätning: S-väljare föredrar C i regering framför V • KD-ministrar hamnar sist.

https://www.svd.se/a/zOX705/s-valjare-vill-inte-att-ebba-busch-ska-bli-minister-visar-svd-demoskop

Article title: Ebba Busch ratas som minister – i S-regering

Om Magdalena Andersson vinner valet kan det bli svårt att bilda regering. S-väljarna vill hellre ge ministerposter till C än V. Och de ratar KD. ”Inte bara ett spel på elitnivå”, säger en opinionsexpert.

Regeringsfrågan är brännande i valspurten – och det kan dröja innan nästa regering är på plats. Särskilt om Magdalena Andersson vinner valet.

S-ledaren vägrar säga något alls om vilka hon vill bilda regering med, förutom att Sverige­demokraterna är uteslutet. Tidöledarna, med Ulf Kristersson i spetsen, upprepar att oppositionen inte utgör något tydligt alternativ.

Del 2 av 15

”Åkesson måste säga så – har aldrig arbetat” — Löfven rasar när han hör Åkessons ord • SD-planen: Ta över ”röda” Norrlandslän.

https://www.svd.se/a/pBVWqV/slaget-om-norrland-jimmie-akesson-sd-kan-bryta-s-hegemonin

Article title: ”Åkesson måste säga så – har aldrig arbetat”

Norra delen av Sverige har historiskt varit röd. Nu vill Sverigedemokraterna erövra landsändan – men Socialdemokraterna tänker inte ge sig utan strid. SvD följde med Jimmie Åkesson och Stefan Löfven i kampen om de norrländska rösterna.

M arken sluttar mjukt ner mot Ångermanälven. Stefan Löfven pekar.

– Där nere satt Olof Palme, och där var Sten Andersson och där Gunnar Nilsson.

Del 3 av 15

Testa dig själv – vilket parti står du närmast? — SvD:s valkompass visar hur partierna står i dina viktigaste frågor.

https://www.svd.se/a/0pp0A2/valkompass-2026

Article title: Valkompass 2026: Vilket parti står närmast dig?

Den 13 september 2026 är det val i Sverige. Med hjälp av SvD:s valkompass får du veta vilket parti som ligger närmast dina värderingar och åsikter.

G enom att svara på ett antal frågor får du en indikation på vilket parti som ligger närmast dig.

Har du ont om tid kan du välja att göra en snabbvariant av kompassen.

SvD:s valkompass har under 20 år utvecklats och förfinats – miljontals svenskar har tagit hjälp av den för att få bättre koll.

Del 4 av 15

Vad ska Sverige göra med pedofilerna? — Ledande forskare: 100 000 vill ha hjälp • ”Markus” attraheras av barn: ”Livrädd.”

https://www.svd.se/a/OkqLz1/vad-ska-sverige-gora-med-pedofilerna-100-000-vill-ha-hjalp

Article title: Vad ska Sverige göra med pedofilerna?

Sexuella övergrepp mot barn hör till de mest avskyvärda brotten och pedofilerna har blivit en valfråga. Samtidigt finns många missuppfattningar om vem som faktiskt är pedofil. Kristina Lindh har pratat med ”Markus” som tänder på barn samt en forskare för att förstå situationen: ”Finns hundratusen pedofiler i Sverige som skulle vilja ha hjälp?”

D en låg inte långt bort. Färden mot förödelsen.

– Jag var väldigt nära att slå in på en felaktig väg.

Del 5 av 15

Man skadad av enorm discokula på firmafest — Olycka i Köpenhamn: ”Stabilt och utom livsfara.”

https://www.svd.se/a/2pgv4v/enorm-discokula-foll-pa-firmafest-man-traffad

Article title: Man skadad av enorm discokula på firmafest

En man i 40-årsåldern skadades allvarligt i fredagskväll när han träffades i huvudet av en jättestor discokula vid en företagsfest i Köpenhamn, skriver danska medier.

– Inledningsvis var tillståndet kritiskt. Vi har senare fått besked om att hans tillstånd är stabilt och att han är utom livsfara, säger polischef, Mads Østermark till TV2 .

Ytterligare tre personer skadades lindrigt.

Det är i nuläget oklart vad som orsakat discokulans fall.

– Det kan antingen vara en trasig vajer eller en bult i själva upphängningen, är bedömningen, säger Østermark.

Del 6 av 15

”Ska bjuda in till middag med tjafstema” — Regissören Rojda Sekersöz bollar manus med pojkvännen och kommer på en oväntad idé.

https://www.svd.se/a/n1Xlp5/rojda-sekersoz-tjafs-ar-inte-sa-dumt-anda

Article title: ”Ska bjuda in till middag med tjafstema”

Rojda Sekersöz bollar manus med pojkvännen, tjafsar om pengar och kommer på en oväntad idé.

Det är fredagseftermiddag och min kille och jag har ett enda mål: att med vår tio månader gamla bebis i vagnen få hem fyraåringen från förskolan utan tjafs. Så vi stannar till på Ica. På ytan en mysig rutin, i praktiken ett raffinerat förhandlingsknep. Vi säger: ”Det är inte ens lördag, men du får välja precis vad du vill!” Sonen lyser upp, väljer något onyttigt och vi lyckas hålla hans humör i schack hela vägen hem. Jag gör spaghetti och köttfärssås och sen sitter vi länge vid matbordet medan sonens ljudbok mumlar i bakgrunden.

När barnen har somnat går kvällen åt till en långfilm som min kille skriver och jag ska regissera. Han vill vrida och vända på varje detalj i manuset. Jag är mer impulsiv. ”Testa bara”, säger jag. Så håller vi på tills lillen vaknar. Jag inser att han kommer vakna varannan timme även den här natten, så jag ammar honom till sömns och lägger mig.

Del 7 av 15

VM-sagan lockar fler till övärlden — I Kap Verde hittas överraskningarna bortom hotellkomplexen.

https://www.svd.se/a/OkPXP3/resa-till-kap-verde-ogruppen-mitt-i-atlanten

Article title: VM-sagan lockar fler till övärlden

VM-succén fick resesökningarna till Kap Verde att rusa. Men örikets stora överraskningar finns bortom hotellkomplexen, bland karga vulkanlandskap, smäktande musik och närodlad kreolsk mat.

Så fort vi kommer fram till Kap Verde möter vi resans trognaste följeslagare: vinden. Den ständiga passaden sveper in från Atlanten och vad som först känns som en hård bris visar sig vara en välsignelse i den tropiska värmen.

Vi befinner oss på ön São Vicente, där vinden gör oss sällskap genom hamnstaden Mindelos gator, förbi färgglada hus och regnbågsmålade övergångsställen. Mindelo är de norra öarnas kulturella centrum, vilket bland annat märks i den stora mängden gatukonst. Bilderna skildrar frihetskämpar, boxare och poeter. Och så fotbollen förstås. På en vägg kastar sig landslagsmålvakten Vozinha efter en pokal. ”Nosso sonho”, vår dröm, står det under bilden.

Del 8 av 15

Snart tjuter telefonerna vid fara: Test på måndag

https://www.svd.se/a/0pq3OJ/snart-tjuter-telefonerna-vid-fara-test-pa-mandag

På måndag klockan 15 larmar mobilerna i Stockholms och Gotlands län. Det är första testet för det nya varningssystemet SE-Alert.

Först kommer larmet och några minuter senare meddelandet om att faran är över. Sedan är testet över för den här gången.

Två län, 26 kommuner och ungefär 2,6 miljoner människor berörs av testet. Förberedelserna har pågått länge, berättar Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar.

– Vi har jobbat hårt under drygt ett år. Vi har provkört i testmiljö och jobbat tätt tillsammans med SOS Alarm, PTS och mobiloperatörerna.

– Kommer det här gå smärtfritt? Det vet jag inte riktigt. Det är ju teknik vi pratar om, men det är därför vi testar.

En viktig del har varit att informera allmänheten i olika kanaler och på olika språk.

– Vi har försökt att nå alla möjliga olika grupper och verksamheter och särskilt fokuserat till exempel på sjukhus och Arlanda flygplats, men också organisationer som jobbar med hörselskadade, olika språkgrupper och kvinnojourer.

Man har också pratat med grannländerna, framför allt Norge som har haft samma system i ett antal år. Norrmännen uppskattar att man trots all information kan förvänta sig mellan 75 000 och 90 000 samtal.

– Därför har vi förstärkt vår svarstjänst så att vi inte belastar nödnumret 112.

För att larmet ska fungera krävs att telefonen är uppdaterad, påslagen och uppkopplad mot mobilnätet. Man behöver inte ladda ner en app eller registrera sitt nummer någonstans. Är telefonen på tyst läge kommer den att tjuta ändå. Vill man av olika anledningar inte att telefonen larmar går det komma runt det.

– Har man stängt av telefonen helt och hållet så att den inte är uppkopplad, eller har den på flight mode går det inte ut några signaler i telefonen och då får man ju inget meddelande.

Mikael Frisell betonar att SE-Alert bara är en del av ett större system för att varna svenskarna vid fara, ett komplement till Hesa Fredrik, Sveriges radio och television och de digitala kanaler man har.

Systemet är utvecklat med hänsyn till omvärldsläget, men kan också användas vid till exempel allvarliga olyckor och farliga utsläpp.

– Fördelen med det här är att vi kan rikta varningen mot en geografisk plats utan att det stockar sig i systemet som med sms så att vi får ut rätt information på rätt tid och plats så att vi kan rädda liv.

– Vi är förberedda och vi känner oss lugna och trygga att det här kommer bli bra på måndag.

Den 7 september klockan 15 kommer alla med en uppdaterad telefon som befinner sig i Stockholms- eller Gotlands län att få en notis med en skarp signal och en vibration. Efter en stund kommer alla också att få meddelande om att faran är över.

Även personer i angränsande län som Uppsala, Södermanland eller Västmanland kan komma att nås av testmeddelandet. SE-Alert skickas ut via mobilmaster och det är dess räckvidd som styr, inte den exakta länsgränsen.

Del 9 av 15

Värsta våren på 50 år för stormdrabbade husägare

https://www.svd.se/a/OkXEAV/varsta-varen-pa-50-ar-for-stormdrabbade-husagare

Nästan 11 000 villor och fritidshus stormskadades i våras. Det är den högsta siffran sedan mätningarna inleddes 1975 – och en påminnelse om att extremväder blivit vanligare.

– Ta höjd för att klimatet kommer att påverka din fastighet på sikt, säger Per Sangrud på LF Fastighetsförmedling.

Tegelpannor eller takplåt som slits loss. Stora träd som blåser omkull och landar på huset. Eller trädgårdsmöbler som flyger iväg och krossar fönsterrutor.

Under andra kvartalet i år, det vill säga mars–maj, rusade antalet stormrelaterade skadeanmälningar på villor och fritidshus upp till 10 732, visar en sammanställning LF Fastighetsförmedling gjort. Så många stormskador på hus har försäkringsbolagen aldrig haft för andra kvartalet sedan mätningarna började 1975.

Förklaringen är stormen Dave som under påskhelgen slog hårt mot framför allt västkusten. Vanligen brukar svåra stormar, som Gudrun 2005, dra in vintertid.

Dave och dess konsekvenser påminner om vikten av att minska skaderiskerna vid ett extremväder.

– Naturskadorna skiljer sig från år till år, men över tid ser vi en ökande trend på försäkringsbeloppen. Det tenderar alltså att bli större och fler skador, säger Per Sangrud.

Hans råd är att se över hemförsäkringen och vad den omfattar och att besiktiga själva fastigheten. Sitter vindskivorna ordentligt? Riskerar något stort träd att rasa över någon byggnad? Är studsmattan säkrad så den inte kan fara iväg?

– Sedan kan man ta kontakt med länsstyrelsen och kommunen och kolla vilka klimatrisker som finns i ditt område. De har ansvar för att kartlägga klimatrelaterade risker i både ny och befintlig bebyggelse, säger Per Sangrud.

LF Fastighetsförmedlings sammanställning omfattar villor och fritidshus. Om företags- och lantbruksförsäkringar inkluderas stiger antalet anmälda stormskador andra kvartalet till 17 000, visar branschorganisationen Svensk Försäkrings statistik.

LF Fastighetsförmedlings sammanställning bygger på statistik från Svensk Försäkring. Kvartalsvis data samlas in från skadeförsäkringsbolagen sedan 1975.

Statistiken omfattar skador orsakade av storm. Skador orsakade av vatten, åska, skogsbrand eller andra naturorsakade skador ingår inte.

Del 10 av 15

Mycket fortkörning vid skolor – så sänks farten

https://www.svd.se/a/OkXy0l/mycket-fortkorning-vid-skolor-sa-sanks-farten

Mer än var tredje yrkeschaufför kör för fort utanför skolor – vilket medför en kraftigt ökad risk för dödsfall. Budbilar och taxibilar dominerar bland fortkörarna.

I kampen mot landets fortkörare har bara ett vapen visat sig fungera, visar en ny studie.

Folksams hastighetsmätningar av yrkestrafiken det senaste året visar att 37 procent av yrkeschaufförerna körde för fort vid vägar i anslutning till skolor.

Den genomsnittliga överträdelsen var 4,8 kilometer i timmen, motsvarande 16 procent, vilket enligt Folksam innebär en nästan dubbelt så hög risk för en dödsolycka.

– Vi ser att hastighetsefterlevnaden är sämre på låga hastigheter, i 30–40 km, säger Anders Kullgren, forskningschef på Folksam.

– Man tänker nog att det spelar inte så stor roll, 5–10 kilometer i timmen för fort på en 30-sträcka. Vi människor är dåliga på att förstå risker med hastigheter, så man inser nog inte vilken riskökning det är frågan om egentligen.

I samband med de nära 6 000 mätningarna med laserpistol som genomförts vid skolmiljöer på olika platser i landet undersöktes även förekomsten av fartdämpande åtgärder. Resultaten visade att det endast var vägbulor som hade en märkbar effekt på fortkörningen.

– De andra åtgärderna, när man har avsmalning eller refuger, där ser vi ingen större dämpning. Där man har refuger var det till och med högre än utan åtgärd. Så det är vägbulorna som ger de stora effekterna, säger Kullgren.

Vid merparten av de mätningar som gjordes saknades vägbulor, av nära 6 000 mätningar fanns det endast vägbulor vid drygt 600 av dem.

Budbilar och taxibilar återfanns bland de som oftast körde för fort. Även exempelvis bärgningsbilar stack ut på ett negativt sätt. Anders Kullgren framhåller att arbetsgivaren har ett stort ansvar för hur föraren kör.

– De får inte pressa dem att köra för fort för att de ska hålla tidsgränser.

Folksam har sedan 2017 genomfört mätningar av yrkestrafikens hastighetsefterlevnad. För den senaste studien genomfördes 5 973 mätningar vid skolmiljöer under 2025 och våren 2026.

Hastighetsefterlevnaden är högre i skolmiljöer än vid övriga vägar med hastighetsgräns på högst 40 kilometer i timmen. Hastighetsöverträdelser vid skolor registrerades i 37 procent jämfört med 57 procent på motsvarande vägar utan skolmiljö.

Även grova hastighetsöverträdelser var mindre vanliga vid skolor och förekom i 5 procent av mätningarna, jämfört med 13 procent på övriga vägar med lägre hastighetsgräns utan skola.

Trots den lägre förekomsten av överträdelser var de överträdelserna som registrerades i skolmiljöer mer omfattande. Skolmiljöer framstår därför som de mest riskutsatta platserna i analysen trots att överträdelserna är mindre vanliga.

Del 11 av 15

Tragiskt räcker inte för att beskriva läget

https://www.svd.se/a/k0Xpka/emma-frans-tragiskt-racker-inte-for-att-beskriva-masslingsdoden

Article title: Emma Frans: Tragiskt räcker inte för att beskriva läget

Mässling är en av de mest smittsamma sjukdomar vi känner till, men var i vissa delar av världen på väg att utrotas. Nu är läget ett annat.

Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

”Olivia, min äldsta dotter, fick mässling när hon var sju år gammal. Jag minns hur jag ofta läste för henne vid sängen allt eftersom sjukdomen fortskred enligt det vanliga förloppet, utan att känna mig särskilt orolig. Men en morgon, när hon var en god bit på bättringsvägen, satt jag i hennes säng och visade hur man kan göra små djur av kulörta piprensare. När det blev hennes tur märkte jag hur hennes fingrar och tankar inte samarbetade, hon kunde inte göra någonting. ”Mår du bra?” frågade jag. ”Jag känner mig trött,” sa hon. En timme senare var hon medvetslös. Efter tolv timmar var hon död.”

År 1962 förlorade Roald Dahl sin sjuåriga dotter Olivia i hjärninflammation orsakad av mässling. Vaccin mot mässling introducerades i författarens hemland Storbritannien sex år senare, år 1968, men redan på 1980-talet började läkare diskutera problematiken med vaccinskeptiska föräldrar. Som reaktion på detta skrev Dahl texten ”Mässling: En farlig sjukdom” som publicerades 1986. Där beskrev han förloppet vid dotterns sjukdom och vädjade till föräldrar att vaccinera sina barn för att förhindra fler dödsfall.

Del 12 av 15

Pentagon har vässat sin taktik

https://www.svd.se/a/ArkQQ5/trump-hotar-storbritannien-med-falklandsoarna

Article title: Therese Larsson Hultin: Pentagon har vässat sin taktik

Trumpadministrationen har en ny plan för att få trilskande britter att öka försvarsutgifterna: hota med att ändra uppfattning om Falklandsöarna. Ögruppen som Storbritannien och Argentina har krigat om.

U ttalandet får nästan ses som mesigt för att komma från Donald Trump. Ändå skapade det stora rubriker på de brittiska öarna i måndags.

– Ser du över USA:s hållning i frågan om Falklandsöarna, frågade en reporter Trump i Ovala rummet.

Del 13 av 15

Det var det sista som SD behövde

https://www.svd.se/a/pBmXpj/ryska-kopplingen-ar-det-sista-sd-behover

Article title: Henrik Torehammar: Det var det sista som SD behövde

Anklagelser om ryska intressen nära Åkessons ”närmaste man” var det sista SD behövde. Men precis det S behöver.

N är Socialdemokraterna på sluttampen av den valrörelse man lett så länge plötsligt såg ut att tappa väljare, och det en gång så ointagliga gapet plötsligt såg ut att minska, fanns det ett tydligt svar från partiet: Väljarna måste inse att det handlar om en regering ledd av Magdalena Andersson eller tolv stycken SD-ministrar.

Skulle det verkligen gå att få tillbaka initiativet genom att skrämmas med ett parti som varit med och styrt Sverige de senaste fyra åren, och om man ska tro S hela regeringen, i stället för att lyfta sin egen sakpolitik?

Del 14 av 15

Miljonlön – men jobbet finns inte

https://www.svd.se/a/zOX7GO/ai-bakom-falska-jobberbjudanden-sa-gar-bedrageriet-till

Article title: Björn Jeffery: Miljonlön – men jobbet finns inte

De lockar med högavlönade jobb i miljonklassen – och de passar din bakgrund perfekt. Nu kommer en ny generation bedragare som jobbar dygnet runt, utan mänsklig inblandning.

E tt konfidentiellt mejl. En rekryterare som tycker att min bakgrund är intressant. Vill jag veta mer om vilken tjänst det gäller?

Mejl som dessa landar allt oftare i min inkorg. Men bakom dem står sällan riktiga rekryterare.

Del 15 av 15

Jag kan läsa de arga cyklisternas tankar

https://www.svd.se/a/n1XvaL/hugo-rehnberg-forsta-gangen-jag-forstar-erdogan

Article title: Hugo Rehnberg: Jag kan läsa de arga cyklisternas tankar

I somras sparkades den 50-årige guvernören Mehmet Fatih Çiçekli. Mehmet är en stor cykelvän. Någon offentlig förklaring gavs inte, men mycket pekar på att Erdoğan fick nog. Och om det stämmer har jag faktiskt viss förståelse.

Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

D et är sällan jag känner någon större samhörighet med Recep Tayyip Erdoğan: hans döda blick, synen på demokrati som ett irriterande hinder och hans fäbless för att fängsla meningsmotståndare.

I somras sparkades den 50-årige turkiske guvernören Mehmet Fatih Çiçekli. Mehmet är en stor cykelvän. Hans sociala medier är tapetserade med selfies där han hukar över ett racerstyre, iklädd tajta lycrashorts och nätta små cykelskor. Det uppskattades inte av alla. Trots öppen kritik från flera kollegor – en parlamentsledamot förklarade att det var oseriöst att han ”gick omkring i cykeltajts hela dagarna” – vägrade Mehmet sluta publicera bilder där han tuggade i sig turkisk landsväg.